Alma, min Alma.
Hej Alma.
Jag ser dig genom fönstret. Du springer på gatan med Saga och leker så som bara barn kan göra. Just nu är du åtta år. Åtta år och helt ovetandes om vilken värld vi egentligen lever i. Jag är glad att du inte vet så mycekt faktiskt, att du inte behöver ta del av de hemska saker som varje dag sker runt om oss. Att jag fortfarande kan förgylla hela din dag genom att bara låta dig vara med och involvera dig i de saker som jag gör. Det hugger till i hjärtat varje gång jag ser dig gråta och kunde jag så skulle jag ta allt ont ifrån dig. För alltid.
Om några år kommer du nog stå där jag står idag. Kanske har du just fått ditt hjärta krossat och hela din värld är påväg att gå i tu. Kanske bråkar du med mamma och pappa för att du inte förstår varför de ska envisas med att vara så jobbiga hela tiden. Kanske har du hamnat i en svacka och är påväg att ge upp. Men älskling, håll ut. Jag kommer stå bredvid dig. Lyfta upp dig när benen viker sig och hjälpa dig över vägens alla hinder. Jag komme hålla din hand och finnas där tills du återigen har samlat ork till att stå på egna ben. För livet är svårt många gånger. Det är en berg- och dalbana som ofta är väldigt tuff att tackla. Men du kommer lära dig att det alltid finns en väg ut, även från de mörkaste dagarna. Det lovar jag.
Alma, du är det bästa jag har. Du är så klok och fin på alla sätt, ingen ska få göra dig illa, någonsin. Jag älskar dig så hjärtat värker min ängel. Du är perfekt, alldeles, alldeles perfekt.
/ Amalia
Tänk att jag är så lyckligt lottad som får vara din mamma Amalia, tänk vad lyckligt lottad Jesper och Alma är som får äran att ha en sån fantastisk syster<3 Du gör mig alldeles varm i hjärtat❤️
//mamma